Varför sprang han för..och andra funderingar

Är ute i god tid och är på väg mot stan under tidig förmiddagstid. Gott om tid har jag att kolla in förödelsen på stationen Nynäsgård i Nynäshamn. Överfulla papperskorgar vars innehåll blåser omkring på stationen., min tanke är förstås varför töms inte papperskorgarna oftare, det verkar behövas. Det som händer nu är så småningom töms papperskorgarna, men det som fortfarande flyger omkring på stationen, kommer inte att plockas upp, utan kommer att fortsätta att skräpa omkring, för att helt plötsligt är skräpet ingens ansvar, inte kommunen, inte Banverket, inte Stockholmståg.. Min gissning är att det fylls på till dess att snön faller och sedan är det någon frivillig vårstädningsorganisation som förbarmar sig över detsamma.


Det var ett bra initativ att bygga ett glastäckt vindskydd inför den blåsiga hösten och den huttrande bitande vintern. Men vem kom på den sagolikt smarta iden att använda glas till rutorna? Uttråkade hormonstinna tonåringar brukar mäta sin muskelkraft mot rutorna. Men istället för att en gång för alla byta mot plexiglas eller kanske pansarglas så byter trogna glasmästare ut rutorna, gång efter gång. Eftersom detta händer på helgkvällar/nätter kanske pendeltågets väktare skulle vakta väntkuren istället för att stå längst fram i tåget tillsammans med lokföraren och tågvärden, när tåget är ute och kör.


Men vems ansvar är det krossade glaset, tydligen inte glasmästarnas, då det lämnas kvar och blir mer och mer. Inte heller på plattformen tar någon ansvar för det krossade glaset, det finns kvar.

Samtidigt med att tåget kommer ser jag en man som springer för att hinna med tåget, men vad gör han? Jo, pratar i mobiltelefon och tittar på klockan och springer samtidigt.. jag undrar fortfarande varför han tittade på klockan och pratade i telefon istället för att springa som vinden. Nää.. han hann inte med tåget.

Vi blev kvar i Ösmo en stund, efter att det mötande tåget hade åkt vidare söderut mot Nynäs.

Jag blev riktigt förvånad över det professionella och trevliga välkomnande av tågpersonalen. De hälsade oss alla varmt välkomna ombord och bad oss alla att hålla pengar och kort i beredskap. Senare under Nynäs Express-resan blev vi ombedda att ha ”en trevlig fortsättning på arbetsdagen”, och det tänker jag ha.